.. som om du fortfarande var här hos mig, hos oss. Det går inte förbi en enda dag utan att du är i mina tankar. Ibland när jag går ute känns det nästan som du vandrar bredvid mig, går där för att kolla till mig och se att jag har det bra. Jag vet att du sedan länge tog farväl och gick över, jag vet det för att jag kände det, jag kände all frid som du hade fått och sedan dess får jag fridfullhet i hela kroppen varje gång jag tänker på dig. Du har det bra dit du har kommit, det kan jag inte tvivla på och jag vet att du vakar över oss som är kvar här nere och du väntar på oss, men tills det är vår tur så hälsar du på ibland. Du är säkert hos din familj väldigt ofta för att se hur dom har det.
Så som jag kände dig kan jag nästan ana att du sitter på fönsterbrädet och vakar över din lillasyster, kanske när hon sover för att hålla ett öga på henne och för att se till att hon känner sig trygg även att du inte är där.
Ibland när vissa saker händer runt omkring mig, kan jag nästan tänka att det är du som gör det för att synas lite. För att jag ska veta att du är där, att du kommer förbi och säger hej. Jag är inte säker på att det är så, men det känns som det skulle var något du hade gjort. Jag tror du hade försökt göra något litet runt oss som saknar och älskar dig, för att vi ska ana att det finns en liten chans att det är du, kanske bara en tanke som slår oss eller en känsla, men tillräckligt för att en liten glöd ska tändas i oss, som får oss att orka och får oss att le lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar