tisdag 13 september 2011

13 September 2011, farväl min ängel.

Denna dagen skulle vara din nittonde födelsedag, istället ska jag gå på din begravning. Jag ska säga farväl till dig, få veta att det är sista gången du är ovanför jord. Det gör ont, men det ska tydligen göra det lättare. Jag kan inte riktigt förstå hur, men jag har inte direkt ett val, jag måste gå på din begravning för bådas skull. Du hade inte velat att jag skulle stanna hemma för att det är för svårt eller för att deppa. Jag kommer verkligen aldrig mer få träffa dig, sista gången var på ICA Kvantum i Vimmerby, jag minns att du kommenterade mitt hår. Vi skulle träffas senare på kvällen, men det blev inte av, varför vet jag inte riktigt. Jag önskar bara jag hade fått lite mer tid med dig, fått förklara för dig hur mycket du betyder för mig och hur mycket jag älskar dig. Har fortfarande inte riktigt fattat att du är borta, ibland slår det mig riktigt hårt och då känns det som något trycker in en kniv i hjärtat på mig, allt brister och jag vill bara skrika. Hade gjort vad som helst för att få dig tillbaka dig, hade kunnat offra mina ben för att du skulle ha överlevt och varit den underbara människa du alltid var, att du hade fått mindre skador och varit kvar hos oss.

Jag vill inte säga farväl, jag vill inte låta dig gå, vill bara ha dig här igen. Få hålla om dig, höra din röst igen och få se in i dina vackra ögon. Det är inte rättvist att du skulle tas ifrån oss, att du skulle få lämna jordelivet. Du var min vackra ängel, nu är du den vackraste var du än är. Jag tänker på dig varje dag, men allt känns så overkligt, det känns som en mardröm som aldrig tar slut. När jag såg att din facebooksida var borta blev det lite mer verkligt, men det gjorde bara mer ont. Jag kunde inte förstå varför din sida var borta, kunde inte få in i mitt huvud att du inte längre fanns där. Det går inte längre att skriva till och även att jag vet att jag inte kommer få svar så kändes det bättre, det kändes som du läste det ändå.

Jag tänker ofta på dom gångerna vi pratade om framtiden, du sken alltid vackrare än solen dom gångerna, du hade så mycket framför dig och så mycket du ville göra, som vi skulle göra tillsammans. Du såg det ljusa och positiva med framtiden och du försökte alltid få mig att se samma sak, nu gör jag det Milla, jag ser en bättre framtid, även att jag hellre hade mött den med dig än ensam. När vi pratade om barn sa du alltid att när jag fick, vet inte varför men båda verkade tro att jag var den första av oss att få barn, så skulle du hjälpa mig. Du pratade hela tiden om att du ville gå ut på stan med barnvagnen, du ville hjälpa mig dra den och dina ögon sken som dom vackraste kristaller när du pratade om det. Du lät alltid så lycklig när vi pratade om allt som väntade oss i framtiden, jag lovar att jag ska göra allt det för dig, för oss båda. Jag ska göra varenda liten sak för båda två, för allt du inte får uppleva, allt du missade.

Jag kommer alltid älska dig dig över allt annat på denna jorden och efter jordelivet, du var min bästa vän och min underbara ängel, du var mångas vackra ängel Milla. Vi sörjer dig och älskar dig tills det är vår tur. Lova mig en sak Milla, lova mig att vänta på mig på andra sidan, för jag kommer när det är dags, jag kommer och lever vidare med dig där. Älskade ängel, älskade Milla, vi ses i Nangijala, vila i frid.


den vackraste av änglar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar