tisdag 11 oktober 2011

En andra chans.

Jag lever med inställningen att alla rätt att få en andra chans när det gäller saker och ting, speciellt när det gäller att komma en annan människa nära eller lära känna en annan person. Tack vare min blogg har både jag fått en andra chans från en människa och hon fått en andra chans tillbaka ifrån mig. Första gången vi fick kontakt var det för att tjafsa, för hon hade varit på en pojkvän till mig, när jag tillsammans med honom. Så jag kollade upp henne på en sida på nätet och så började massor med tjafs, jag var äcklig förbannad på henne och det tycker jag att jag hade rätt vara. Hon var sur på mig för något och det blev en hel del skit där. Min dåvarande pojkvän var lika skyldig, det vet jag och hade jag kunnat göra om det idag hade han fått all skit istället för henne. Visst, hon hade kunnat säga nej och så, men jag anser att det var han som gjorde mest fel. Jag tror jag hade varit sur på henne om det varit idag med, men jag hade nog inte gett henne fullt så mycket skit som hon fick.

Nu var det i alla fall så att hon häromdagen skrev till mig på den sidan igen, efter kanske 1½ år och förklarar att hon läst min blogg och mitt inlägg om hur det är att känna sig ensam och att inte våga ta första steget och prata med någon. Så hon skrev till mig för att visa att hon finns där och typ bara säga Hej, vilket gjorde mig väldigt glad. Hon skrev om det som hade hänt tidigare och jag sa att jag självklart inte hade något emot henne nu, jag har lagt allt det där bakom mig och hon verkar faktiskt vara en otroligt härlig människa, så klart att hon ska få en chans till att kanske komma in i mitt liv på ett bättre sätt, än som flickan som var på min pojkvän..

Sedan är det angående samma inlägg som hon hittade, så det jag skrev har inget att göra med mina vänner som faktiskt finns där och ställer upp för mig, utan det var till dom som säger att dom vill hålla kontakten eller försöka förbättra kontakten men som sedan inte ens svarar när man själv försöker med alla medel att hålla kontakten och höras regelbundet. Det var dom jag ville få att reagera, men det verkade inte fungera. Så jag valde att radera dom ur mitt liv för tillfället och sedan se vad som händer, vill dom ha mig som vän får dom helt enkelt bevisa att dom är värda min tid och min kärlek. Angående nya vänner och att lära känna människor i skolan så låter jag det komma om det nu vill. Jag känner att jag orkar inte lägga ner mer energi på att leta efter vänner på nätet eller försöka få dom i klassen att se mig mer, jag tänker helt enkelt låta livet gå vidare och kommer det någon som vill vara en del av mitt liv, så gör det väl det och då är jag beredd att kämpa för att det ska bli en bra vänskap och att det förhoppningsvis är något som varar länge.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar