Fortfarande ofattbart!

En sak jag finner konstig är att jag har gått in i 7 månaden, men har inte riktigt fattat att jag ska bli mamma än. Jag tänker på det varje dag, känner bebisen röra sig hur mycket som helst under tiden jag är vaken, jag ligger och smeker över min mage så får jag får tillfälle och folk tittar ute eftersom det syns så väl. Fast ändå så kan jag inte riktigt förstå det. Jag stod i morse och kollade på min mage i spegeln, det syns verkligen otroligt mycket att det är en gravid mage, men jag kan ändå inte fatta att det är min mage, att det är mitt och älsklingens barn som växer där inne. Det börjar närma sig att det bara är 2 månader kvar till BF, men det känns ändå så overkligt. I morgon går jag in i vecka 29, alltså 11 veckor kvar. Det är nästan ingen tid alls.

Fast min syster sa en sak som lät rätt vettigt igår, hon sa att jag kanske inte vänjer mig vid tanken innan vår ängel ligger där på min mage och jag ser vårt mirakel för första gången och det kanske är så det blir. Hela jag är inställd på att bli mamma, jag längtar efter det som bara den, men det är fortfarande overkligt och jag kan fortfarande inte fatta att det är sant!