Lyckan att få älska.

Jag har alltid velat ha barn när jag är ung, dels för att jag vill kunna vara så aktiv och orka hänga med så mycket som möjligt. Fast också för att det har känts rätt för mig. Dock trodde jag aldrig att det skulle bli så att jag skulle ha barn så speciellt tidigt, hade trott att kanske mellan 27-30, vilket jag hade känt varit lite sent.

Då tycker jag det är så fantastiskt att kunna sitta här, 20 år gammal i min och min FÄSTMANS lägenhet med VÅR lilla ängel i magen. Jag hade aldrig kunnat tro att det skulle bli såhär bra, jag har alltid tvivlat på att jag skulle hitta den rätta för mig. Jag trodde att det kanske skulle dröja hur länge som helst, men det kom snabbare än vad jag hade kunnat ana.

Jag fann min stora kärlek och jag fick min önskan om att få barn tidigt uppfylld. Ärligt talat finns det nästan ingenting mer jag önskar mig. Han har fått mig att inse att jag hade fel om så mycket när det gäller mitt liv. Jag hade en så negativ syn på min framtid, ändå fick jag alltid jag ville ha och mycket mycket mer. Jag har till och med ändrat mig angående giftermål, jag har kommit på att jag vill gifta mig. Det finns ingen tvekan om att jag vill att han ska bli min man, hade det gått hade jag gift mig med honom i morgon.

Men det som är störst av allt är ändå att inom tre månader är jag mamma, jag har en egen liten människa som är min. Som jag ska ta hand om, uppfostra och älska flera miljoner gånger mer än vad jag redan gör. Mitt liv känns som en dröm, visst jag har en del saker som jag hade kunnat klara mig utan, till exempel mitt dumma handikapp! ADD:n gör inte livet lättare, men samtidigt hade jag inte varit den speciella människa jag idag är.

Så för att sammanfatta allt detta, även att 10 år av mitt liv var hemska, några av dom var ett rent helvete och att jag tvivlade på att jag hade rätt att vara lycklig, att jag skulle få familjen jag ville ha och allt det där. Så sitter jag här och har det jag alltid drömde om, jag är lycklig och jag kan ärligt talat säga att jag trodde ALDRIG att jag skulle få det såhär bra. Mitt liv har blivit så perfekt att det nästan är läskigt.

Tiden susar förbi

Tycker det är läskigt vad tiden går fort. Nu har vi gått igenom halva April också, Mars bara susade förbi, det var nästa så att man inte han vänja sig vid att det var Mars. Snart står vi väl där och April är slut också. Det känns ju rätt skönt att tiden går fort så vår lilla ängel snart kommer, men det känns ändå som att jag inte kommer hinna med allt. Det är 13 veckor kvar till BF och med tanke på hur många veckor jag har gått och hur fort det har gått. Så känns det som att jag inte kommer hinna ha allt färdigt och hemma innan det är dags att komma ut. Jag vet att jag nog kommer få allt klart, men ändå känns det som att det börjar bli lite smått stressigt.

Vi har lite saker som vi måste köpa hem, små saker men vi får ju ta lite i taget. Vi ha bara halva spjälsängen här eftersom fästmannens pappa skulle fixa så att vi kunde få ihop den, saknade skruvar och sådant. Så vi hoppas att vi snart kan få hit sakerna och få ihop sängen så att det är klart, då behöver vi inte tänka på det. Jag kanske är lite konstig som känner mig stressad med 13 veckor kvar, men sedan ve man ju inte exakt hur mycket tid man har kvar och dessutom får jag jobbigare och jobbigare att röra mig för varje vecka och älsklingens armar blir inte direkt bättre så han kan ju inte hjälpa mig med så mycket. Så jag känner att jag vill ha det mesta klart innan vecka 35 så att jag kan ta det lugnt den sista tiden. Så det ger mig 8 veckor kvar att fixa det mesta på och det är verkligen inte mycket tid.

Nu ska jag sitta och fundera på lite små saker, kolla lite på vad man kanske inhandlar på Babyproffsen nästa helg och sedan blir det att ta det lugnt tills min underbara mamma och mormor kommer hit. Alltid lika trevligt när dom kommer och hälsar på och hjälper mig lite med saker här hemma. Älskar dom så otroligt mycket, älskar hela min familj såklart.

Familjehelg.

Nu är jag tillbaka i mitt fina Eksjö, efter en helg i Vimmerby med min kära familj. Det har varit en underbar helg och jag har njutit otroligt mycket av den. Har grillat för första gången i år, marinerad lax som var underbart god. Jag fick mitt första myggbett och en ordentlig allergisk reaktion, aldrig varit med om det innan. Hela fingret är rött och uppsvullet, kliar som fan till och från. Sedan ibland så börjar hela armen klia och blir full av röda utslag och så klart är jag varm över hela armen. Kanske har med graviditeten att göra, för har aldrig reagerat så innan.

Sedan har min kära mormor lärt mig att laga kroppkakor, så nu är frysen fylld med ett antal måltider och jag vet hur man lagar kroppkakor. Så nu kommer antagligen min sambo att tvinga mig göra det 1 gång i månaden eller så. För han älskar det precis lika mycket som jag gör.

Dessutom sprang jag runt i den lilla skogen som ligger nedanför mina morföräldrars tomt och snodde med mig lite påskris hem, så har fixat fjädrar och fått några plastägg av mormor. Så till veckan ska jag fixa i ordning riset och sätta på balkongen så att det blir lite påskpyntat här hemma. Skulle köpt hem lite porslins påskisar, men det fanns inte någonstans utan det mesta var utsålt så jag får försöka leta runt i lite olika affärer och samla på mig igenom åren helt enkelt, för vi har nästan ingenting att påskpynta med. Har nu tre dukar jag fått av mormor, en liten sydd tavla, och några påskljus.

Mysig lördag.

Igår var som sagt min kära familj på besök, det visade sig att min syster följde med trots att hon sa att hon ville sova istället. Så hela min kära familj och min underbara mormor kom på besök och jag bjöd såklart på fika. Min kanelbullar och så bakade jag en kardemummakaka precis innan dom kom som tydligen var uppskattad.

Mormor hittade som vanligt saker att pyssla med i hemmet, så som disk som blivit kvar och att tvätta mina fönster. Sedan tog dom med alla mina skitiga mattor hem, eftersom vi inte har möjlighet att tvätta dom här i tvättstugan. Mormor har ju ett eget hus och kan lägga ut mattorna på betonggolvet i källaren och tvätta och sedan hänga dom ute om vädret tillåter.

Dessutom tog vi en sväng till Dollar Store och handlade in lite saker vi behövde, min familj älskade affären så det blir nog många fler turer dit framöver. Vi bad dom även svänga förbi affären för älsklingen och pappa skulle ha ventiler till cykeln för att den läkte luft och vi skulle ha varma mackor till kvällsmat, så vi hade lite som behövde handlas hem.

Fick en vacker våreld av mormor som passade perfekt på köksbordet, har gått och stört mig på att det så tomt ut mitt på bordet och funderat på vad jag ska ha det. Senast igår innan dom kom funderade jag på att leta fram något bara och sätta på en duk så att det inte såg så tomt ute, men det löste sig med blomman. Så vackert blev det och det ger verkligen mer vårkänslor och man blir glad av att se den. Fick även några små snödroppar, fina vårtecken som växer i min mormors trädgård.

Idag är det tvättdag, vi har massor av tvätt och antagligen lär vi inte hinna med allt, så det får bli en tid tidigt i veckan också så att allt blir rent. Hade en tid i Tisdags men vi var så slut efter resan till Stockholm så vi flyttade den tills idag, vilket nu efteråt känns lite dumt, men sånt är livet.

Att börja veckan med en resa.

Då var det söndag och veckan har bara rusat förbi, i morgon är det en vecka sedan vi såg vår lilla ängel och i morgon har jag gått HALVA tiden! Jag kan inte fatta det, halva tiden, jag har lika mycket att gå som jag har gått och denna tiden har gått fort. Dessutom har det blivit vårigt ute, det är ju inte riktigt vår ännu. Men jag och älsklingen har varit på TVÅ promenader i helgen, och i slutet av veckan hann jag med att sitta ute på balkongen med min bok och en kopp tea och njuta av det sköna vädret. Så nu går det framåt känner jag, och med tanke på att det blir ljusare och varmare ute så kommer väl tiden bara kasta sig framåt och snart så håller jag min lilla. Fast när man kollar hur många veckor och hur många dagar det är kvar, så känns det fortfarande som en evighet. Fast jag inser ju nu att det kommer gå fort, eftersom det har gjort det hittills.

I morgon far jag och älsklingen upp till Stockholm över dagen, vi tar en liten minisemester medan han fortfarande inte har fått något nytt att göra sedan han var på ryggkliniken i Växjö. Dessutom passar vi på innan min mage blir större och jag kanske får mer problem med ryggen. Så vi passar helt enkelt på innan jag kanske inte orkar och innan den lilla kommer och vi inte kommer ha det så lätt att åka långt, då blir det miniresor för oss. Vi funderar på att kanske passa på att åka till Stockholm än gång till under våren, men vi vet inte riktigt när och det får vi ju se längre fram, men det är liten en tanke vi har för att komma i väg lite. Då kanske vi stannar över natt om vi hittar något ställe vi vill slänga ut pengar på. När vi ändå är uppe i Stockholm ska vi ta oss till Skansen Akvariet och kolla lite, jag har aldrig varit där så det ska bli roligt.

En sak är skönt och det är att sedan jag var hemma i Vimmerby och gick en lååååång promenad med en vän, hennes dotter, hennes mammas kille och hennes lillasyster så har jag fått mindre ont, vilket känns bra, men är väldigt konstigt. Dock är jag säker på att det kommer blir sämre igen när magen blir större, men jag överlever, eftersom att jag kommer få något utav det vackraste och  mest underbara, så smärtor gör mig ingenting!

Med tanke på att jag är borta från 07:21 och fram till 22:30 i morgon (eller ännu längre eftersom tiderna för resorna är så, ska ta mig till stationen och tillbaka också), så kommer det inte upp några magbilder här eller någon annanstans heller, utan ni får vänta tills Tisdag med det. Men hur som helst, idag blir det att ta dammsugaren och skurborsten runt i lägenheten för det sista, blev inget städ igår då älsklingen inte mådde bra och jag hade ont.

Nu kör vi!

Då har man äntligen fått tag i barnmorskan igen och jag ska till henne den 7 mars klockan halv 9. Så då blir det väl att vägas och massor sådant igen, känns skönt att det kommer bli möten och sådant framöver, så jag har lite att se fram emot och så att man känner att man börjar komma upp i veckor. Går ju trots allt in i 20:de veckan nästa måndag, alltså har jag då gått halva tiden och det har gått fort hit. Jag känner att det kommer säkert gå fort tills den lilla kommer. Speciellt när det blir varmare ute så att jag kan sitta på balkongen och njuta med en kopp tea och en bra bok, då kommer tiden bara rusa iväg, så för mig får det gärna bli vår i morgon.

Just nu är det soligt och skönt här, snön smälter och man känner lite vårkänslor och känner att det gärna får smälta bort fort och sedan förbi snöfritt tills nästa vinter. Jag har inte behövt ha mössa på mig idag när vi sprungit mellan tvättstugan och hemmet och det är skönt att känna en lite varmare vind igenom håret, jag känner mig så levande då. Dessutom känner jag att håret har börjar bli långt och det blåser omkring i mitt ansikte, så otroligt härligt.

Idag ska jag plocka i ordning så mycket jag bara kan här i lägenheten, killens son kommer ju i morgon och då ska allt vara färdigt och fint. Så jag känner mig lite smått stressad, men det får ta din egen tid att få det i ordning. Måste i alla fall få det mesta klart, kan ju ta den sista slipen i morgon, som att dammsuga och skura och sådant. Fast ska jag blir klar är det bäst att jag sätter fart, så nu ska jag springa i väg och börja plocka, sedan ska jag iväg och handla med grannen och hennes väninna ikväll.

Angående att städa har jag börjat läsa denna underbara bok, så att jag ska kunna städa ordenligt vid vårstädningen och kanske hinna få in en ordentligt rutin i min ADD hjärna för att städa och hålla i ordning tills den lilla kommer, då måste jag verkligen skärpa mig och då känner jag att jag kan lika gärna börja förbereda mig och får in någon slags rutin så att det blir lättare. Städning är ju som sagt ett problem för mig med min ADD, det är något som jag måste vilja göra för att det ska gå bra. Så dags att blir bättre och hitta ett system för lilla mig. Så jag tar hjälp av Feng Shui just nu och hoppas att det ska kunna göra det lättare.

Förresten, från och med första mars är jag skriven som sambo med min älskade hälft och jag kommer ha min adress här i fina Eksjö, det känns så otroligt underbart, ÄNTLIGEN!

Tidig morgon och ultraljud.

Hade ställt klockan att ringa på halv nio så att vi skulle få lite sovmorgon, men som på beställning vaknar jag vid sjutiden idag igen. Fast det är enda gången jag vaknat och behövt kissa på hela natten, så det är skönt. Om cirka två timmar får jag och älsklingen äntligen se vår lilla ängel igen, längtar så otroligt mycket. Får ju veta ett lite bättre förlossningsdatum och lite andra saker, så det känns bra.

Vimmerby nästa.

Idag bär det av hem till min kära familj i Vimmerby igen. Ska vara där tills Fredag och så när vi åker hem hämtar vi upp min älskling på stationen här i Eksjö.

Nu har jag gått in i vecka 18 och jag känner hur bebisen sparkar och ibland kan det kännas utåt. På måndag är det äntligen dags för ultraljudet nummer 2 och jag längtar så att jag blir galen. Vill se vår lilla ängel, vårt mirakel och lilla kärleksbarn. Vi ska inte ta reda på vad det blir för kön, det vill vi inte veta förens vår älskling kommer, det känns roligare att det blir en överraskning och det är roligt att köpa neutrala kläder och saker, så att det inte blir så inriktat på ett kön, tycker sådant kan bli väldigt tråkigt. Så tiden tickar på och även om jag tycker att det är en evighet tills vår lilla kommer, så känner jag nu att tiden går ändå rätt snabbt, jag har ju snart gått halva tiden, liksom hallå, hur fort har det inte gått.

Nu ska jag se klart på andra avsnittet av Född att vara annorlunda och sedan ska jag packa färdigt och vänta på att min kära familj ska komma och hämta mig.

En ovanligt bra morgon!

Uppe tidigt och ovanligt pigg faktiskt. Vaknade vid halv 7 för att gå på toa och somnade till så jag fick lite vila tills min älskling ringde och väckte mig vid 7. Så nu är jag uppe och pigg och ska fixa lite frukost och klä på mig, sedan ut med hunden i -21, känner för att lära honom gå på katttoan. Ska i alla fall ha lyxen att ta mig en dusch när jag kommer in, brukar inte ta det på morgonen, men måste tvätta håret och kunde inte tvätta det igår eftersom jag skulle ut med hunden efter mitt härliga bad, så det blir att gå in i en riktigt varm dusch och värma mig efter att jag varit tvungen att vara ute i detta äckligt kalla väder. Jag vill ha vår nu!

Sedan någon gång nu under förmiddagen kommer min älskade mor och mormor för att hjälpa mig lite med hemmet och med tvätten, ska dra iväg dem och handla med. Sedan kanske det blir att jag följer med mormor hem till Lönneberga eller åker med mamma till Vimmerby, vi får se lite hur det blir med tanke på hur jag ska komma hem. Har pengar och det så jag kan åka buss/tåg hem, men med tanke på kylan är jag inte säker på att jag kan gå med Brolle från stationen, det är verkligen för långt för honom. Så ska kolla upp om pappa kan köra hem mig om jag åker dit, i så fall lämnar jag katterna och den tomma lägenheten lite för att umgås med min kära familj.

Ska i så fall göra så att jag får lite tid med syrran som ska få gosa med magen och så vidare, hon är lika fascinerad varje gång vi ses eftersom det har blivit förändringar, tror hon längtar tills hon kan känna den lilla sparka. Men tills dess får hon nöja sig med att veta att den lilla kan vara rätt så livlig om den vill.

Nu ska jag nog göra mig lite att äta, för magen börjar kännas tom. Sedan blir det att fixa och dona lite innan dom kommer, så att det inte är allt för mycket för dom.

Kom också på att det är väldigt skönt att det börjar bli ljust ute tidigare och att det blir mörkt senare. Såhär ser det ut utanför mitt fönster denna tidiga morgon.

BIG kärlek!

18 månader med min underbara prins.

Glädje.

För två dagar sedan fick jag och min älskade fästman reda på att vi väntar barn. Jag är i sjätte veckan, så det har inte gått så långt. Fast lyckan är ändå väldigt stor. Jag ska bli mamma! Barnet beräknas komma ut den 7 Juli 2012.

(inte jag på bilden)

Älskade syster.

Du är min vackraste pusselbit och utan dig är jag ingenting, verkligen ingenting! Jag trodde aldrig att jag skulle släppa in någon så mycket i mitt liv som jag har släppt in dig. Du är min syster, min grönglittriga älva (remember?), min prinsessa och min bästa vän. Jag älskar dig till tusen och vi klarar allt tillsammans. Jag har redan vandrat den vägen du gör nu och jag ska försöka vara så "storasystrig" som möjligt, när jag är hos dig kan inget ont ske. Jag ska lära dig att klara situationer utan mig också.

Skriven för några år sedan, lite ändrad, men så sann.