Kom ut nu, lilla sötnos.

Ingen bebis har velat titta ut än, tyvärr. Men för varje dag som går blir mina värkar lite starkare och jag bara hoppas det sätter igång ordentligt snart. Värkarna gör konstigt nog inte ont enligt mig utan är bara obehagliga. Jag tjuter till ibland och älsklingen tror jag har ont, men i själva verket blir jag bara överraskad över att den är starkare än dom andra. Sedan har jag börjar få mensliknandesmärtor i samband med sammandragningarna, så jag känner av dom ännu mer nu.

Jag springer runt och försöker hitta på allt möjligt för att inte sitta still. Jag har bakat tre olika sockerkakor idag och jag vill bara ut och gå en lång promenad. Dock är fästmannen krasslig och inte alls sugen på att gå ut, och jag får inte gå långt själv eftersom han är lite orolig ifall något händer när jag är ute. Så jag springer runt här hemma och bara hoppas att det ska starta ordentligt nu. Jag börjar längta efter att det ska göra ONT, inte bara kännas obehagligt.

Ska snart ut och sätta mig med grannarna och äta jordgubbar, dom bjuder. Tycker det är skönt att kunna komma ut lite och inte behöva känna mig helt instängd.

Dock börjar jag längta galet mycket till min mormors trädgård, så nu får bebisen snart ta och komma ut så jag får åka dit och njuta ordentligt av sommaren med fästmannen och vår älskade lilla ängel.

Glad midsommar.

Den första midsommaren utan att fira med min familj, det kändes väldigt lustigt. Men fick ju vara med min älskade fästman och djuren i alla fall. En kompis var över på mat och killarna tog groggar, medan jag har druckit alkoholfritt vin. Har i alla fall varit en kanon bra midsommar, vi tar igen det normala firandet nästa år. Glad midsommar på er alla där ute :)

Den eviga väntan.

Livet rullar på som en enda lång väntan just nu. Varje dag när jag vaknar nu hoppas jag det är dagen som vår älskade ängel ska komma till världen. Under tiden jag väntar sysslar jag bara med vardagliga saker här hemma. Idag fick jag äntligen tummen ur och började damma hyllan i vardagsrummet och varenda prydnadssak i den. Så nu är det nästan färdigt, jag har översta hyllan kvar, som är stor och som jag behöver stege för att komma åt. Det jobbiga är att klättra upp och ned en gång på den stegen gör mig riktigt trött, så jag väntar nog med det tills i morgon.

Eftersom det är så fint väder denna kvällen, har varit fint hela dagen i och för sig, så bestämde jag mig för att jag tar Alex´s (fästmannens son) sängkläder och slänger in i maskinen så att jag kan hänga ut. Måste ju ta vara på vädret, dessutom har jag suttit ute lite på balkongen och fikat lite med grannen som vi brukar göra varje dag när vädret tillåter, allt för att jag ska komma ut lite.

Dagens datum innebär den första gissningen på att bebisen skulle komma, men än så länge har ingen bebis velat komma ut, så det blir nog inte idag. Fast jag har haft riktigt kraftiga värkar idag, som varit relativt täta till och från, det ligger nog på mellan 10-30 minuter mellan varje, men vi får se om dom fortsätter eller om dom som vanligt lugnar ner sig och blir relativt milda igen. Jag bara längtar efter allt nu, efter förlossningen och efter bebisen. Jag vill gärna genomlida all den där smärtan nu, bara vår lilla underbara ängel vill komma ut till oss.

Känslig hud.

Jag har alltid varit känslig mot produkter till huden, alltså allt som man ska ha till huden. Så jag har fått testa mig fram med olika produkter för att hitta något som passar. Innan jag blev gravid hade jag precis märkt att jag kunde ha barnängens duschcreme, när jag blev gravid fungerade inte det så jag köpte hem Dove och har fått ha sedan dess. Jag hade sedan några år tillbaka hittat ett body lotion som fungerade, det blev jag också känslig emot nu under graviditeten så jag bytte till Dove Bodymilk. Har sedan någon månad tillbaka kommit underfull med att jag klarar av att ha ett visst schampoo och balsam (kommer inte på namnet nu), det tog slut förra gången jag duschade och eftersom det är mitten av månaden finns det inte så gott om pengar så nu ikväll när jag duschade fick jag ta fästmannens mjällschampoo. Tänkte att det borde jag ju klara av, vanligtvis reagerar min hud med att klia när jag inte tål något, men jag har märkt att det finns något hemskare. Överdelen av mitt huvud svider och bränner av hans schampoo, så jag tror inte jag ska ta av det igen.

JAG HATAR KÄNSLIG HUD!!

Liten promenad.

I går förmiddags var lilla jag ute på vift helt själv, inte långt men tillräckligt. Jag tog min lilla hund på en promenad själv, gick dock bara inne på gården ett varv. Gick rätt långsamt, men jag njöt av att få komma ut och det var riktigt behagligt ute. Nu hade jag tänkt att gå den lilla rundan igen helt själv med min älskade vovve. Enda kravet min kära fästman har är att jag har med mobilen i fall att jag skulle få för ont eller något annat och jag får inte gå mer än på gården. Känner mig lite som en fånge, men jag vet ju att det bara är för mitt eget bästa.

Två kvällar i rad så gick jag och fästmannen tillsammans med vovven på en längre promenad bredvid skogen som ligger utanför området vi bor i. Det var verkligen skönt att komma i väg en liten sväng, kändes nästan som att jag var på rymmen. Tyvärr blev det ingen sådan lång promenad i går kväll eftersom regnet öste ner, men förhoppningsvis kan vi gå den idag igen. Jag får såklart ont av att gå den rundan, men det känns ändå skönt att komma ut och jag går i min egna takt.

Väntans tider.

Känner att det egentligen inte finns mycket att skriva. Jag gör vardagliga saker så som att tvätta, springa runt och pyssla här hemma och laga mat. Emellan alla dessa sysslor så vilar jag framför tvn eller ligger i sängen och bara njuter. Försöker vara ute en del och häromdagen satt jag ute en halvtimme i regnet och njöt av lugnet och av alla dofter. Den doft som var bäst kom från min skurmopp, som luktar grönsåpa och påminner om min mormors källare.

Har fortfarande svårt att röra mig, vilket leder till att jag mest är inne. Är ute på balkongen ibland och som längst är jag utanför lägenheten och fikar med grannen. Dock åker jag och handlar och annat när familj är på besök, annars kommer jag inte längre än ut till vägen och tillbaka.

Jag är frustrerad över att jag inte kan åka någonstans utanför Eksjö eftersom jag vill vara nära till sjukhuset och alla andra tycker att det är bäst så. Lilla jag längtar så otroligt mycket hem till min mormor och morfar, njuta av naturen och allt annat i deras trädgård. Men det får vänta tills vår lilla ängel har kommit ut. Sedan ska jag njuta som bara den, bara vädret vill vara bra senare i sommar och jag hinner få något tillfälle att bada ute, eller i alla gå i med fötterna.

Det känns rätt frustrerande att inte kunna njuta av det vackra vädret och kunna hitta på saker, men jag vet att det är bäst såhär och jag vill verkligen inte att den lilla ska komma ut allt för tidigt och att jag blir tvungen att ligga i Jönköping flera veckor. Så jag får låta bli att klaga och se fram emot att vår ängel föds när det verkligen är dags, att allt är bra med barnet och att jag får njuta av allt lite senare.

Avis.

Min älskade fästmans son ringde tidigare idag och pratade lite allmänt med sin pappa. Dock nämnde han en sak som fick mig att vilja krypa under sängen och skrika och gråta som ett litet barn. Den sista halvtimmen på deras gymnastikpass hade dom fått gå till sjön som ligger nära deras skola och bada och gissa vad, han tyckte det var skönt! Så jag sitter här hemma i lägenheten, vet att det finns en sjö rätt nära som kan vara sjön att få dopa sig i, men som jag inte kan ta mig till för det blir ändå en för lång promenad för mig.

Så nästa helg när han kommer ville han bada och jag hoppas för allt i världen att jag kommer orka och känna att jag klarar av att följa med. För denna kvinnan vill i alla fall ha turen att bada en gång denna sommaren, eftersom jag inte vet hur det blir sedan efter förlossningen med väder och allt. Så jag tycker ni kan hålla tummarna för mig att jag kan orka följa med och i alla fall ta mig ett litet dopp.

Besök på förlossningen!

I måndags när jag var hos barnmorskan hade jag ont i nederdelen av magen och hon kunde inte säga varför. Hon sa att blir det värre skulle jag ringa till Förlossningen. En timme senare efter att ha varit i affären och precis kommit hem känner jag att det nog är bäst att jag ringer i alla fall. Ringer upp och dom ber mig komma upp direkt. Dom sätter på mig CTG och kollar om jag har sammandragning, vilket det visar sig att jag har och eftersom jag har ont samtidigt kollar dom livmoderhalstappen, som visar sig vara kortare än vad den ska vara. Så dom konstaterar att jag har värkar och det har kört igång, vilket inte är bra.

Dom gav mig en tablett (bricanyl) för att stoppa det och efter ett tag märker dom att den inte fungerar. Så istället ger dom mig en likadan fast spruta och väntar ett tag för att se om det kanske hjälper och sådan otur som jag har gör inte den det heller. Så klockan halv 5 på eftermiddagen får jag byta rum och dom sätter in dropp. Där får jag ligga med det för att se om det hjälper vilket det gör, så jag får ligga med det över natten för att dom säger att dom vill se så inget händer. På kvällen börjar dom sänka droppet för att se om det händer något när dom gör det, efter ett tag får jag ont igen och dom ger mig en lugnande tablett som gör så att det bli lugnt för att jag ska kunna sova. På natten kommer dom in och börjar sänka droppet igen och då känner jag inte av det. Sedan under natten och förmiddagen sänker dom ytterligare lite i taget fram till klockan halv 12 då dom tar bort det helt. Sedan får jag reda på att jag måste ligga still och ta det lugnt ett dygn till, bara för att se det verkligen inte händer något igen.

Så från halv 12 igår så fick jag inte går mer än till toaletten, utan måste ta det lugnt. Under denna tiden har dom gjort ett antal CTG undersökningar på mig för att se så att inget händer. Dom noterar att jag har sammandragningar och vill kolla min livmoderhalstapp igen på kvällen. När hon kollar denna gången blir hon förvånad för är den precis som den ska och det syns inget tecken på att den ska ha varit förkortad. Så hon kollar magen och bebisen också och allt är verkligen som det ska. Allt är helt okej och precis som det ska vara, hon kan inte hitta någon orsak till varför jag fick värkar och att tappen varit kortare. Jag får gå tillbaka till mitt rum och dom kollar ett sista CTG för kvällen, det visar fortfarande på sammandragningar.

I morse när jag vaknade så fick jag på mig för CTG igen, hade börjat vänja mig vid det fast var ändå trött på det, och fortfarande visade det sammandragningar och jag hade ju känt att magen spände sig lite. Sedan till frukosten fick jag gå och äta i dagrummet, äntligen fick jag röra på mig lite igen. Så jag blev så glad och kände att nu är det på väg åt rätt håll. Så under dagen idag har jag fått gå runt massor för att dom skulle se om det påverkade något och när dom kollade CTG så var det fortfarande sammandragningar. Läkaren kom in under förmiddagen och förklarade att det kan vara rätt vanligt och inget farligt så länge det inte påverkar något annat. Så hon sa att hon skulle komma tillbaka vid fyra tiden för att kolla om det hade påverkats något när jag rört på mig.

Älsklingen, som förövrigt har varit underbar och hållit mig sällskap hela tiden där och sovit med mig båda nätterna, och jag låg och kollade på tv under eftermiddagen. Vi skulle se färdigt ett program och sedan gå runt lite, så runt tre lämnar vi rummet och kommer bara halva korridoren när en barnmorska säger att läkaren ska precis komma och prata med oss. Vi vänder tillbaka till rummet och sedan kommer hon för att ta mig till ett annat rum och undersöka mig. Så vi traska, väldigt långsamt, till ett undersökningsrum och hon ska åter igen kolla livmoderhalstappen. Denna gången är den också opåverkad och barnet mår jätte bra. Så jag blev utskriven runt halv 4 i eftermiddags. Fick reda på att sammandragningarna får jag ha, men jag fick med mig bricanyltabletter att ta om dom blir tätare eller om jag får lite ont i samband med dom. Men dom ville inte se mig innan det var dags igen.



Så dom senaste två dagarna har varit jätte jobbiga för mig, fast nu vet jag i alla fall hur det känns när det väl sätter igång. Det var inte lika hemskt som jag hade trott, även att jag vet att det kommer göra ännu ondare, så var det mer obehagligt tycker jag. Dessutom känner jag efter detta att jag är lite mer förberedd och jag är mycket lugnare inför förlossningen, även om jag är lite orolig fortfarande. Men jag är mycket mycket mycket lugnare och känner att jag kommer klara av det, hur ont det än gör. Så på ett sätt var detta en väldigt positiv upplevelse. Fast vi tror inte riktigt på att ungen vill hålla sig åtta veckor till, men vi hoppas på tre i alla fall, sedan kommer dom inte stoppa det. Men det är bara vänta och se, nu är jag i alla fall lite bättre förberedd.

Dumma bh!

En sak som jag alltid stört mig på när det gäller bh tillsammans med min kropp är att jag har så små axlar så även att jag spänner banden precis lagom hårt så glider dom ner väldigt ofta. Det är extremt störande och det inget jag kan göra åt, vilket gör det ännu värre. Så när jag har bh på mig får jag ofta dra upp banden för att dom inte håller sig kvar på mina små axlar.

Förr trodde jag alltid att jag spände dom för löst eller så, men nu när jag köpt nya amningsbehåar har jag märkt att jag spänt precis lagom hårt, kan inte ha hårdare för då får jag ont och dom glider ändå av. Så jag funderade över det och kom på att mina axlar är så pass små att banden inte sitter kvar. Så det är bara gilla läget och leva med det, tyvärr..

Vårregn.

I morse när jag var ute och gick med min hund duggade det ute. Men det var så där härligt duggregn som är så skönt att känna mot huden och samtidigt luktade det fuktigt gräs och blöt asfalt. Hade jag inte fått så ont av att gå hade jag nog kunnat fortsätta gå för att få andas in all den underbara vårluften och känna dom svala dropparna mot mitt ansikte. Det fick mig att koppla av och att känna lycka över en så lite sak. Det är så härligt att jag kan märka så små saker nu, det gjorde jag aldrig förr. Hoppas att det duggar sedan när jag ska ut igen, för jag kände mig så levande och jag ÄLSKAR dofterna under vår/sommar regn.

Händer inte mycket..

Jag har inte skrivit något inlägg på ett tag. Har inte haft mycket att skriva och sedan har jag varit hemma i Vimmerby en liten sväng för att sedan igår åka på en liten dagstur till Vetlanda med min syster, min mamma och min mormor. Handlade en del bebiskläder på en loppis där, lite andra saker till bebisen och hämtade ut en babybox på Babyproffsen. Så handlade jag mig tre amnings behåar på HM, men tyvärr märkte jag idag att dom var för små så jag måste sälja dom eftersom man inte kan lämna tillbaka underkläder. Så om någon där ute har storlek 80D och behöver amnings behåar så har jag tre stycken till salu!

Annars så händer inte mycket, vi har fått en hörnsoffa från en vän som håller på att flytta ihop med sin flickvän. Så nu har vi lite mer plats för folk och det ser lite mysigare ut. 

Ikväll ska jag och älsklingen på bio för första gången under våra 21 månader tillsammans. Vi ska se The Avengers och båda två ser fram emot att dels gå på bio, men framförallt att gå tillsammans. Så klockan 19 ikväll sitter vi på bion och sedan ska vi sitta där 2 timmar och 20 minuter, får se hur det går för mig att inte behöva springa för mycket på toa. Vi beställde biljetterna på nätet och fick då välja platser, vilket är nytt för lilla Eksjö så det var ju roligt. Så ikväll ska älsklingen och jag roa oss och njuta av varandra, för snart är det slut med att ha så mycket tid för bara oss två. Dock inget vi är sura över, vi längtar snart ihjäl oss efter vår ängel.

Lyckan att få älska.

Jag har alltid velat ha barn när jag är ung, dels för att jag vill kunna vara så aktiv och orka hänga med så mycket som möjligt. Fast också för att det har känts rätt för mig. Dock trodde jag aldrig att det skulle bli så att jag skulle ha barn så speciellt tidigt, hade trott att kanske mellan 27-30, vilket jag hade känt varit lite sent.

Då tycker jag det är så fantastiskt att kunna sitta här, 20 år gammal i min och min FÄSTMANS lägenhet med VÅR lilla ängel i magen. Jag hade aldrig kunnat tro att det skulle bli såhär bra, jag har alltid tvivlat på att jag skulle hitta den rätta för mig. Jag trodde att det kanske skulle dröja hur länge som helst, men det kom snabbare än vad jag hade kunnat ana.

Jag fann min stora kärlek och jag fick min önskan om att få barn tidigt uppfylld. Ärligt talat finns det nästan ingenting mer jag önskar mig. Han har fått mig att inse att jag hade fel om så mycket när det gäller mitt liv. Jag hade en så negativ syn på min framtid, ändå fick jag alltid jag ville ha och mycket mycket mer. Jag har till och med ändrat mig angående giftermål, jag har kommit på att jag vill gifta mig. Det finns ingen tvekan om att jag vill att han ska bli min man, hade det gått hade jag gift mig med honom i morgon.

Men det som är störst av allt är ändå att inom tre månader är jag mamma, jag har en egen liten människa som är min. Som jag ska ta hand om, uppfostra och älska flera miljoner gånger mer än vad jag redan gör. Mitt liv känns som en dröm, visst jag har en del saker som jag hade kunnat klara mig utan, till exempel mitt dumma handikapp! ADD:n gör inte livet lättare, men samtidigt hade jag inte varit den speciella människa jag idag är.

Så för att sammanfatta allt detta, även att 10 år av mitt liv var hemska, några av dom var ett rent helvete och att jag tvivlade på att jag hade rätt att vara lycklig, att jag skulle få familjen jag ville ha och allt det där. Så sitter jag här och har det jag alltid drömde om, jag är lycklig och jag kan ärligt talat säga att jag trodde ALDRIG att jag skulle få det såhär bra. Mitt liv har blivit så perfekt att det nästan är läskigt.

Tiden susar förbi

Tycker det är läskigt vad tiden går fort. Nu har vi gått igenom halva April också, Mars bara susade förbi, det var nästa så att man inte han vänja sig vid att det var Mars. Snart står vi väl där och April är slut också. Det känns ju rätt skönt att tiden går fort så vår lilla ängel snart kommer, men det känns ändå som att jag inte kommer hinna med allt. Det är 13 veckor kvar till BF och med tanke på hur många veckor jag har gått och hur fort det har gått. Så känns det som att jag inte kommer hinna ha allt färdigt och hemma innan det är dags att komma ut. Jag vet att jag nog kommer få allt klart, men ändå känns det som att det börjar bli lite smått stressigt.

Vi har lite saker som vi måste köpa hem, små saker men vi får ju ta lite i taget. Vi ha bara halva spjälsängen här eftersom fästmannens pappa skulle fixa så att vi kunde få ihop den, saknade skruvar och sådant. Så vi hoppas att vi snart kan få hit sakerna och få ihop sängen så att det är klart, då behöver vi inte tänka på det. Jag kanske är lite konstig som känner mig stressad med 13 veckor kvar, men sedan ve man ju inte exakt hur mycket tid man har kvar och dessutom får jag jobbigare och jobbigare att röra mig för varje vecka och älsklingens armar blir inte direkt bättre så han kan ju inte hjälpa mig med så mycket. Så jag känner att jag vill ha det mesta klart innan vecka 35 så att jag kan ta det lugnt den sista tiden. Så det ger mig 8 veckor kvar att fixa det mesta på och det är verkligen inte mycket tid.

Nu ska jag sitta och fundera på lite små saker, kolla lite på vad man kanske inhandlar på Babyproffsen nästa helg och sedan blir det att ta det lugnt tills min underbara mamma och mormor kommer hit. Alltid lika trevligt när dom kommer och hälsar på och hjälper mig lite med saker här hemma. Älskar dom så otroligt mycket, älskar hela min familj såklart.

Gråa dagar seglar förbi..

Grått grått grått! Kunde det inte varit lite roligare väder så att dagarna gick lite fortare. Jag tycker veckorna går relativt snabbt, men denna har har det verkligen gått otroligt långsamt. I morse när jag var ute med hunden regnade det, men det var ändå behagligt ute så jag hade kunnat gå en längre promenad, men det är ju så grått och trist. Vill bara vara inne hela dagen och sitta med tända ljus och en kopp tea för att liva upp lite.

Håller på att föra över serier och filmer till en lilla datorn så att jag ska kunna titta på under dagarna så att det kanske går lite fortare. Dock är det ju så att min lilla dator har inget batteri som fungerar, så man kan inte lätt flytta sig. Dessutom har sladden börjat bli glapp så man vågar knappt gå på toa när man känner att det behövs, utan man vill helst ligga så still som möjligt så att den inte dör när man kollar. Fast på något konstigt vis dör den oftare för älsklingen än för mig, tycker det är lite komiskt.

På Fredag förmiddag kommer Soc på hembesök, för att vi behöver en ny dubbelsäng och jag behöver en ny madrass på min sida, så dom ska kolla på det. På min sida (där älsklingen sov innan jag blev gravid) har vi fått spika ihop sängramen med madrassen för att madrassen inte ska åka ner i golvet, jag har rivit mig på dom spikarna många gånger och det är verkligen farligt för dom sticker rätt ut. Anledningen till att vi två bytte sida dessutom är för att spjälsängen får bara plats på den sidan och jag vill självklart ligga närmast den lilla sedan, och det känns som tills dess måste vi ha en ny säng som inte är farlig och jag måste ha en madrass som är hel och inte gör ont för min rygg. Så eftersom dom ska komma hit, måste jag städa och göra det fint. Så i morgon vet jag i alla fall vad jag ska syssla med.

Nu ska jag hoppa i ett varmt bad för jag är frusen och sedan blir det en kopp tea framför antingen Pretty Little Liars, Body of Proof eller så ska jag se om underbara Sarah Jessica Parker är lika underbar i filmen I don´t know how she does it, som hon är i Sex and the City. Underbar jävla kvinna säger jag bara!

Glad Påsk!

Tänkte att jag skulle önska er därute glad påsk och eftersom jag inte tagit några påskbilder ännu i år, så fick jag ta några gamla från 2010 och göra lite redigering på. Så GLAD PÅSK!

Earth Hour 2012

Lite sena bilder, men såhär såg det ut hemma hos oss. Älsklingen ville bada och läsa, men vi kunde ju inte tända i taket, så löste det på detta viset!

Detta är mitt 300:de inlägg! Känner mig stolt att jag lyckats skriva så många inlägg och att jag verkligen fått denna bloggen att vara en aktiv sådan och inte som mina förra som jag inte orkat med. Jag har inte ens haft bloggen i ett år och redan så många inlägg, proud women!

Busy busy!

Skriver inte lika ofta, kanske har med att göra att jag springer runt och pysslar här hemma och dessutom har jag något inbokat varje dag denna veckan. I måndags var jag på sjukhuset och fick mitt sjukintyg förlängt till 15 Maj, sedan från och med den 16 går denna lilla människa och blir föräldraledig för typ 14 månader framöver. Dessutom var jag med grannen på "vuxendagis" och pysslade, så jag målade på en tygpåse. Igår var jag och älsklingen på MVC igen och kollade lite små saker, fick höra hjärtljuden igen och mätte magen. Bebisen växer som den ska och det känns underbart, vårt underbara lilla mirakel.

Idag tvättar vi och jag städar älsklingens sons rum, för han kommer i eftermiddag och är hos oss till Fredag. Så han måste ju få det lite fint och så, måste dessutom dammsuga hela lägenheten för min lilla söta hund tappar sin vinterpäls så det ligger tussar ÖVERALLT! Inte roligt alls, men så är det att ha hund.

I morgon ska jag med grannen till Öppna Förskolan på ett slags studiebesök, eftersom jag ska dit med lille bebben sedan, så kan det ju vara bra att se hur det ser ut och se vart det ligger så att man vet vart man ska gå. På Fredag åker jag och älsklingen hem till mina morföräldrar över helgen för att fira påsk med dom, det ska blir jätte mysigt. Sedan på Söndag till Måndag kommer älsklingens son igen och sedan är det förhoppningsvis lugnt ett tag. Känner att det varit mycket nu, visst det är skönt att ha saker att göra, men jag känner att varje dag är lite att ta i.

Kanske skriver mer senare, nu ska jag fortsätta med att städa och springa fram och tillbaka mellan tvättstugan.

Familjehelg.

Nu är jag tillbaka i mitt fina Eksjö, efter en helg i Vimmerby med min kära familj. Det har varit en underbar helg och jag har njutit otroligt mycket av den. Har grillat för första gången i år, marinerad lax som var underbart god. Jag fick mitt första myggbett och en ordentlig allergisk reaktion, aldrig varit med om det innan. Hela fingret är rött och uppsvullet, kliar som fan till och från. Sedan ibland så börjar hela armen klia och blir full av röda utslag och så klart är jag varm över hela armen. Kanske har med graviditeten att göra, för har aldrig reagerat så innan.

Sedan har min kära mormor lärt mig att laga kroppkakor, så nu är frysen fylld med ett antal måltider och jag vet hur man lagar kroppkakor. Så nu kommer antagligen min sambo att tvinga mig göra det 1 gång i månaden eller så. För han älskar det precis lika mycket som jag gör.

Dessutom sprang jag runt i den lilla skogen som ligger nedanför mina morföräldrars tomt och snodde med mig lite påskris hem, så har fixat fjädrar och fått några plastägg av mormor. Så till veckan ska jag fixa i ordning riset och sätta på balkongen så att det blir lite påskpyntat här hemma. Skulle köpt hem lite porslins påskisar, men det fanns inte någonstans utan det mesta var utsålt så jag får försöka leta runt i lite olika affärer och samla på mig igenom åren helt enkelt, för vi har nästan ingenting att påskpynta med. Har nu tre dukar jag fått av mormor, en liten sydd tavla, och några påskljus.

Fredag!

Jag vet att jag har varit dålig på att skriva, men det har inte hänt så mycket intressant. Har bara gjort massor med vanliga vardagliga sysslor, som att städa och tvätta. Idag bär det av mot Vimmerby för att spendera en helg med min familj och mormor ska lära mig laga kroppkakor i morgon, MUMS! Sedan får jag äntligen träffa min hårtuss igen, som jag saknat honom. Det har varit otroligt tomt utan min vovve, men samtidigt så har det varit lite semester här hemma, hundfritt!

Jag fick lite sovmorgon i dag, vaknade kvart över åtta istället för sju. Så under denna tiden jag varit uppe har jag ätit frukost, hängt in tvätt, ansiktsmask, duscha, hårinpackning och sminka mig. Jag sminkar mig inte ofta längre, men kände att jag ville det idag bara för att jag känner mig glad och lycklig och för att solen skiner ute och det är varmt. Så jag kände för att göra mig lite finare än vad jag brukar, min älskling blev lite misstänksam eftersom jag ska åka hem. Men jag vet att han bara skojar med mig, han är så söt. Nu ska jag fixa resten och sedan bara vänta på att mina föräldrar och min vovve kommer och hämtar mig.

God morgon sunshines!

Jag har varit nere i affären en sväng för att mjölken här hemma var slut. Kom i affären på att jag måste ha något att äta vid tolv och har ingenting hemma så jag tänkte först köpa vegetarisk ravioli, men ångrade mig och blev sugen på vegetarisk ärtsoppa. När jag står där och letar efter den (dom hade flyttat på den), så ser jag att det står laktosfritt med stora bokstäver på något och självklart blir jag nyfiken för jag vill ju testa det mesta nya som är laktosfritt eller vegetariskt. Det var risgrynsgröt, vilket jag inte tycker om, men jisses vad sugen jag blev på det (har nog med graviditeten att göra). Så jag la ner en rulle laktosfri risgrynsgröt till mig och en vanlig till mannen och ska se om han vill ha det till frukost när han kommer från sjukhuset eller om han vill ha det ikväll. Ska i alla fall bli roligt att se om mina smaklökar tycker det är lika gott som min hjärna fått för sig att det faktiskt är.

Dessutom köpte jag hem tonfiskpastej för det är så otroligt gott att ha på runda mackor och jag har inte haft hemma det på ett tag. Så kanske det blir en väldigt god frukost idag. Jag känner mig väldigt glad och pigg för att vara en så grå dag, får se vad som händer mer än att veckohandla idag. Jag vill ha sol och lite vår värme så jag kan hitta på något rolig ute! Kanske lite fint väder och värme så att jag kan fotografera ute istället för inne, får ingen inspiration i detta gråa trista vädret.